tisdag 22 juli 2008

Båt äventyr :)

I dag har vi varit här.... på Ladholmen.



Ladholmen är Mickes mormor och morfar sommarställe, som nu har tagits över av mickes mamma och morbror.
Till Rasmus stora lycka måste man åka båt till Ladholmen :) han pratade inte om nått annat i går en att åka till farfar och åka båt. Så i dag, gick vi upp åt frukost och åkte direkt till farfar och farmor. Mickes lille bror Kalle följde också med på vårat äventyr.
Behöver jag säga att Rasmus satt vid ratten och körde så fort han kunde,när vi sen kom i väg med båten växlade han mellan Kalle, mitt knä och farfars knä. Han hade svårt att sitta still, allt var så kul och han njöt i fulla drag!



Så var vi framme. -Hej hej båten, ropade Rasmus och vinkade när vi gick upp.



Hej då mamma, säger han glatt medans han....


stänger dörren...

och avslutar med att pressa näsan mot glaset så han ser ut som en gris :)



Farbror Kalle har hittat smultron, inget Rasmus säger nej till.





Vi åt super god lunch som min kära svärmor hade skickat med oss! Pannkakor med sylt och goda smörgåsar. MUMS vi åt på altanen och njöt i fulla drag.
Brevid altanen där vi satt och åt fanns en utomhus öppenspis, med ett grillgaller i. Rasmus letade stenar som han la på gallret...han grillade, precis som han och Madicken lekte ute på landet i helgen.
Kasta sten, nej, de får man inte för mamma.

Mickes mormor är konstnär, så vi gick upp på berget och kollade på hennes gamla ateljé
Vägen dit var magiskt vacker, som tagen ur en film, å så luktade det så där härligt varm skog.


Leta nyckel. Det tog ett tag innan vi hittade nyckeln till ateljén, alla killar deltog i letandet, liten som stor.


Hopp hopp, Rasmus stora grej är att hoppa just nu, han skuttar och hoppar när han är lycklig, och han var helt klart lycklig i dag. Han hittade ett bra hoppar ställe.
Här går killarna runt och kollar på framsidan av huset.

Gammal fågel bord i form av en båt.

Branta trappor är ingen match för denna lilla kille!
Här gick han upp och ner flera gånger i jakt på nya "grillstenar"









Farfar visar var svalorna bor...
Ser ni svalbebisen som tittar fram?


Efter nån timme drog vi oss hem igen... dax att köra båt igen...

Å sitta hos pappa och Kalle.
Vi hade en toppen dag ute på Ladholmen. Rasmus somnade som en stock på vägen hem!
Jag mår bättre i dag en i går, ångesten börjar fly bort.
Efter att Rasmus sovit klart åkte vi till Nacka Forum och kollade runt i lite butiker. Jag vill gärna ha (inget måste) nått nytt att ha på mig på ons när jag går ut.
Jag hittade en klänning och en topp på Lindex, på rean, dessutom var det ta 2 betala för 1 på rean, så toppen och klänningen gick på 149pix tillsammans! Inte illa! Håll tummarna för att jag vågar ha klänningen på ons. Jag har prövat den och den sitter ok, en storlek mindre hade inte skadat.
En annan toppen sak som hänt i dag, min kära svärmor har köpt nya fotopapper och gav mig färg till skrivaren.... så jag kan skriva ut en massa kort och scrappa på fredag när dom skall ta Rasmus!
JIPPY JIPPY JIPPY va glad jag blev över de!

1 kommentar:

  1. Svar på kommentar:

    Karin:
    Hej söta lilla syster!

    Ska vi ses i helgen??

    Kraaam
    Hmmm undrar varför jag blir "anonym" nu för tiden? inte min mening, skriver alltid i "stora syster yster"!
    Hoppas du förstår att inläggen kommer från mig!
    KRAAAM

    Jag:
    Systern:
    Åh hej! Ja va mysigt! Jag har dock planerat ett salongsbesök och utekväll på fredag, och egentligen ska två lite äldre vänner vara här över hela helgen. Jag får dock se hur det blir med det, känns så väldigt pressande av diverese skäl. Men jag saknar dig och känner att jag verkligen vill återuppta vår kontakt! Hur har du det på söndagen?

    Ps. Jag vet! Det verkar bli anonymt för alla?! Men bloggadressen står ju, så därav så vet jag.

    Så fina bilder! Jag ska sno din kamera när du tittar bort, hehe. Jag är så glad att du aktiverar dina barn så mycket, att de får en så ljuv barndom! Och jag kan inte låta bli att få ett sorgestråk i hjärtat av att se Mickes pappa vid båten. Jag föreställer mig vår pappa, och saknaden slår till.

    Men man måste gå vidare...
    Tusen kramar!

    SvaraRadera