Ett skrik bryter natt tystnaden.
Maaaaammmaaaaa
Varje natt vaknar han, förut kom han alltid in till mig, med gosedjur i ena handen och täcket på släp. Nu har han slutat att komma på nätterna, han bara skriker rakt ut och man får gå och hämta honom. Varför har de blivit så?
Jag försäker lugna, shssssss mamma är här, jag kryper ner i hans säng.
Får varma mjuka armar om min hals och han låter ett mjukt mysigt ljud, som ååå va mysigt att du är här mamma. Han luktar mannagrynsgröt.... lite sött liksom, hans lungor rosslar.
Så somnar han om, de går snabbt, med en lättnands suck.
Ja ligger kvar en stund, hör hur han andas tungt, tänker att snart är han inte här hos mig utan hos sin pappa, då "slipper" jag bli väckt mitt i natten. Men alla med "varranan vecka barn" vet att man heller väljer avbruten sömn mot ingen unge alls.
Vara varannan vecka mamma är inte lätt, inget man väljer, nått man gör "offrar" för att barnet skall få en vardag med både mamma och pappa. Skulle ja få välja skulle han och tjejerna så klart, bo hos mig JÄMT!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar